För en tid sen var de omöjligt för mig att tänka på nuet och vara nöjd med tillvaron här och nu. Jag tänkte bara, bara på vad jag skulle göra härnäst. Detta ledde till att jag ofta hade ont i magen och var dålig i magen, vad jag minns hade jag egentligen knappt någon livslust på ett sätt då jag ansåg att stressen alltid, alltid var runt hörnet. Jag tycktes aldrig kunna komma ifrån den.

Idag tar jag mycket saker som det kommer, planerar om det behövs och när saker inte blir som jag tänkt mig så finns det några saker jag kan göra som typ lugnar mig. Antingen så går jag till mina vänner och beklagar mig över det som inte blev som jag ville haha, eller så skriver jag oftast till min far om vad som händer. Han brukar komma med bra råd. Men framför allt, det jag alltid gör är att tänka "nu". Det här händer nu och det kommer finnas ett slut. Att sluta stressa behöver inte betyda att man måste sluta tänka på nästa steg, utan det vikigaste är att man är närvarande i stunden alltså medveten om vad som händer här och nu. Sen jag började med det har jag verkligen börjat lugna ner mig. Sen såklart, finns det stunder jag faller tillbaks och bara tänker på nästa steg hela tiden. Ska jag vara ärlig blir, i alla fall saker jag gör, inte så bra gjorda då.

 

För alla er som lider av stress, dagarna i ända. Snälla försök ta till er. Det är ett stort steg att våga kliva tillbaks, med det är livsviktigt för att vissa konsekvenser av stress är så allvarliga att man måste leva med de hela livet. Det här vad jag tror på, detta funkade och funkar för mig och just därför tror jag att det kanske funkar för någon annan också.

 

Ta hand om er hörrni. Snart är jag nog på bloggbanan igen :)